In my head
Alltså livet hörni. Det finns mycket att säga om det. Jag har på senare tiden börjat få en annan slags känsla inom mig, jämfört med för ett år sedan. Innan var jag överdrivet pepp på allting, nu känns allting bara ganska vanligt för det mesta. Vet inte om det beror på att jag redan har varit här ett år eller vad det är? Jag tror inte heller att det gör mig särskilt mycket, det är mer bara ett konstaterande. Dessutom så ser jag slutet nu, slutet av min tid här. Under hela mitt första år så kunde jag inte tänka mig att åka hem, blev ledsen bara av att tänka på att det här skulle ta slut en dag. Det var så himla självklart för mig att förlänga, det fanns inga andra alternativ. Nu har jag gjort det och dessutom påbörjat mitt andra år och plötsligt känner jag mig ganska nöjd. Inte så att jag vill åka hem nu, men jag blir ändå glad av tanken på att jag ska flytta hem så småningom. Samtidigt skrämmer det mig så himla mycket. Det är en sjukt stor process det här och det är mycket tankar som cirkulerar uppe i huvudet. Så mycket tankar och känlsor som jag inte alls räknade med att ha. 
 
Igårkväll gjorde jag det dummaste man kan göra när man ligger ensam en sen kväll på andra sidan jorden och alla i ens hemland sover. Detta rekomenderas alltså inte till utbytesstudenter/au pairer ifall ni inte tror att ni kan hantera det. Jag kollade på youtube videos om au pairer och andra resande som kom hem efter sin tid utomlands. I några fall överraskade de sina familjer och jag har ju varit med om det, så tårarna tog ju inte lång tid på sig att komma. Sen låg jag har och snyftade ett bra tag. Egentligen var jag inte så ledsen, ärligt talat. Jag känner att längtan hem och till all min familj och mina vänner är en känsla jag har kontroll över, jag kan hantera den. Jag väljer nästan varje dag att inte längta hem och det går alldeles utmärkt, men sen ibland lyfter jag lite på locket och låter känslorna bubbla ut och då såklart är det mycket på samma gång. Jag har en ständig längtan och saknad till allt och alla därhemma, det handlar bara om hur mycket jag låter den ta över mitt vardagliga liv. Jag ser det inte som något jobbigt, utan snarare som en trygghet att jag har en längtan inom mig, det påminner mig om allt det bra jag har att se fram emot.
 
Jag tror dessutom att längtan på något sätt växer sig starkare nu när jag har ett slutdatum, jag kommer ha jobbat färdigt i maj och kommer komma hem till sommaren. Det är en så himla stor mental process detta och det är bra att kroppen förbereder mig, för jag vet inte hur jag ska klara av att lämna att det fantastiska och det liv jag har byggt upp här. För någon kanske det känns som långt fram, för mig är det snart. Jag är närmare mitt hemresedatum för varenda dag som går och jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det. Som ni märker är det sjukt mycket blandade känslor, just nu är det okej att det är förvirrande inom mig, men när det närmar sig slutet på riktigt får jag se till att fokusera på de positiva känslorna, inte det som drar mig ner. Har dessutom hundratals tankar om framtiden, jag tror det börja klarna för mig, men jag kan ju aldrig vara säker. Det får komma i ett nytt inlägg. Nu är det dags för mig att lämna datorn och göra mig i ordning, för ikväll ska jag pröva på något alldeles nytt, nämligen en yoga klass på mitt gym. Tur att jag har Sanna och Lisen med mig! Uppdaterar här senare, om jag överlever, jag kanske skäms ihjäl över min stela och osmidiga kropp...
 
PUSS
Sofia

Exakt Felicia!! Du är så himla bra på att skriva och jag känner typ samma sak om det du skriver. Känns som att jag ska åka hem jättesnart och det är sjukt konstigt att tänka. Får försöka njuta av tiden här så mycket som möjligt ändå, och tänka att det är en del av livet jag har spenderat här och snart börjar en ny del vilket också ska bli roligt. Ha en bra dag fina du!!

Svar: Åh vad skönt att inte bara jag känner såhär, haha! Det är verkligen så mycket blandade känslor kring allting. Gillar ditt sätt att tänka! Kram fina du! <3
.

Mathilda

Fina felle!! Du sa det så bra! Älskar när du sätter ord på mina känslor! ÄLSKAR DIG!! <3

Svar: Älskar diiiig girl!! <3 skönt att man inte är ensam!
.

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress