My second home
Hej guys! 
Nu är jag hemma i Wilmette igen och det känns så skönt. Det är få saker som slår sin egna säng alltså! Idag är det memorial day här, vilket betyder att det är en ledig dag. Förra året var jag ju på Princeton med min värdfamilj denna helgen, det var SÅ varmt och så himla roligt, fina minnen! Denna helgen var min värdfamilj uppe i Michigan, men jag kunde såklart inte joina för jag var ju på min resa, så imorses vaknade jag upp i ett tomt hus, vilket typ aldrig hänt innan. Jag tog tag i min tvätt, började packa upp och lite sånt. Satte också igång och rensa igenom lite lådor och sånt här, jag har lyckats samla på mig mycket skit under tiden jag bott här. Vid lunchtid åkte jag och hämtade Lisen, sen åkte vi till Old Orchad där vi mötte upp Frida och käkade lunch och pratade för de var också lediga idag. Det var en mycket mysig lunch. Känner att man är i stort behov av att prata om alla känslor och allting som håller på och hända nu, så det är fint att ha vänner att dela det med. 



Efter lunchen åkte jag hem och väl hemma pratade jag med en blivande au pair som min värdfamilj intervjuar. Hon var svensk och supertrevlig, så det var kul! Jag tycker det känns så kul att jag är en del i min värdfamiljs letande av nya au pairer, så härligt att de vill ha min hjälp. Hela eftermiddagen fortsatte jag att fixa på mitt rum och sen tillslut, nu ikväll, kom de äntligen hem. Min lilla sprang rätt upp på mitt rum och gav mig en bamsestor kram och var så glad att se mig. Mitt hjärta smälte alltså, det är som att jag inte tillåtit mig själv att känna för mycket saknad nu när jag varit iväg men när jag såg dem så rann allting över mig. Hon var så glad och hade massor att berätta, men ville också kramas typ hela tiden. Min stora tjej var trött sen bilfärden och vi låg och gosade i hennes säng tills hon somnade. Det är så himla fint att se glädjen i deras ögon när de såg mig igen, man märker att man varit saknad. Dock är det ju sorgligt att jag snart ska lämna, min lilltjej nämde det ganska med en gång att hon är ledsen över det. Men vi sak försöka fokusera på det bra och det positiva, så ska inte tänka för mycket på det även om mitt hjärta gör fysiskt ont när jag kramar om dem och inser att jag om typ tre veckor inte längre kommer ha möjligheten att göra det varje dag. Nu ska jag i alla fall sova, imorgon börjar jag tidigt och det är fullt upp hela dagen, min värdpappa ska iväg på jobbresa tidigt imorgonbitti och min värdmamma ska iväg på möte tidigt innan vi hinner vakna!
 
PUSS
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress