To my one and only fan - mattis
HEJ ALLA och speciellt hej till Mathilda!!! Hon påstår sig vara mitt största fan och påpekar saker hon vill att jag ska blogga om. Senast idag ville hon att jag skulle skriva om min spanska kurs jag tar på torsdagskvällar. Mycket oklart varför, men kan meddela henne (och alla er andra) att jag i torsdags ägde på högläsningen av verb. Vår söta mexicanska lärare är faktiskt väldigt bra och jag lär mig mycket nytt, trots att jag läst spanska sammanlagt fem år och detta är en nybörjarkurs, men i alla fall: bra lärare. Resten av eleverna är typ vuxna av olika slag, det finns en jobbig polsk tant i klassen som tror hon vet mer om spansk grammatik än vad vår lärare gör. Det finns en söt medelålders pappa i klassen som bara är där för att lära sig spanska pga att hans dotter precis börjar plugga spanska på high school, så han vill kunna hjälpa henne med läxorna. Sen har vi 70+ gubben som är inne på sin fjärde nybörjarkurs av spanska. Mest imponerad är jag av den unga kinesiska tjejen vi har i gruppen, alltså fatta att kunna mandarin, engelska OCH spanska? Så himla olika språk?? Ok, that's it, hoppas du är nöjd mattis. 


Här har vi ett bevis på att mattis är mitt största fan. Hade inte sagt någonting om ikea till henne, men hon visste ändå. Tur att jag gillar henne, annars hade det bara varit creepy. I alla fall, tänkte belöna mattis för att hon är just mitt största fan och dela med mig av mina mobilbilder från vår resa. 




Gosh we are so fancy, i soliga vegas. Känns konstigt att tänka på att vi faktiskt varit där???

Min favvobild på mig och mattis. Söta, eller hur? 

Typ såhär såg väl hela resan ut, jag fotade mest hela tiden. Dock var inte Mathilda sådär glad hela tiden, lol. Tur att jag kunde läsa hennes tankar och veta när det var bäst att jag körde och lät henne vila och äta för att få en stadig sockernivå igen. 

Den grandiosa canyonen. 

Ser ut som en äkta hiker, erkänn???? 



Ännu en selfieeee, i sol! AMEN

Sitter och tänker på life. 

Kommentarer överflödiga. 
Också en bild jag gillar på mattis&mig! 

När vi tappade bort varandra på vegas flygplats....

Lol, när vi stannade för att ta den här bilden så stannade några bilar bakom oss och ba: "are you ok???" vi ba "japp, don't worry" och då blev de FETT ARGA och typ skällde för att vi stannat längs vägkanten??? Man ba pleeeease, stick och låt oss ta en cool bild, vi är faktiskt svennar!!!



Annat än vyarna längs Olsfors vägar hörrni!!!

Här har vi hamnat i Phoenix, så jäkla fräscha??? 

Lol på att vi gick omkring i staden med våra resväskor en hel dag....

Det såg ju fint ut på bild i alla fall. 

Palmer <3

Sorgligt men sant. 

Gudars va trevligt vi hade det på Phoenix flygplats på nyårsnatten, även om Mathilda vägrade erkänna att jag vann i kortspelet mot henne??? De första omgångarna vann hon, sen vann jag stort en omgång och då slutade hon take notes??? Jag vann typ varje omgång men hon skrev inte upp något och sen ville hon inte erkänna att jag var bättre. Nej men ja, that's it. Det är bilderna jag har att bjuda på idag. Hoppas du är nöjd Mathilda!!! Jag saknar dig och vår resa och allting, det var så fett himla bra! Längtar tills vi ses igen!!! För just det allihopa, jag har bokat flygbiljetter till San Francisco för att hälsa på Mathilda i Maj. TAGGA!
 
PUSS
 
Jerome
När vi promenerat färdigt i Sedona satte vi oss som sagt i bilen för att åka till vårt nästa stopp, Jerome! Detta var ett litet otippat stopp men jag blev tipsad av min värdfarfar och sedan blev vi också tipsade av en parkvakt i Sedona att åka hit, så vi gjorde det då det nästan var på vägen ner mot Phoenix i alla fall. 


Mathilda, numera min cali-girl blev lycklig när hon såg snö på marken! Hon hade tjatat hela resan om snö, så det var ju kul att hon äntligen fick känna på det igen.

Jerome är en såkallad "spökstad", faktiskt den största i hela USA. Som mest bodde det 10 000 människor här, men nu har det gått ner sig totalt och kvar är bara 444. Så vi gick på museum och lärde oss mer om staden. 

Det var fin utsikt, så vi förstår varför folk ville bo här förr i tiden. Dock var vägen upp helt galen, krokiga vägar och ordentliga uppförsbackar. Förstår inte hur man lyckades bygga ett samhälle här uppe i bergen.

Mathilda försökte med ännu en hoppbild, när denna tas får hon beundrare från en bil. Alla skrattar och hejar på. 

Det var rätt grått i denna stad, vilket man kanske också förväntar sig från en spökstad. 

Många hus stod tomma, men på huvudgatan fanns det också många caféer, konstbutiker, ombyggda hotell, småprylsaffärer. 

Det fanns kyrkor och gamla skolbyggnader och gamla sjukhus. 

Det känns som att detta samhälle totalt livnärde sig på tursimen. 

Hade inte bilarna varit där så hade det faktiskt känts ganska obehagligt, det såg liksom spökaktigt ut. 

Vi åkte omkring och gissade på vilka hus som var bebodda och vilka som var övergivna. 

Staden hade en lång historia av bränder som förstört också, vilket är förståeligt, den låg ju trots allt i Arizona. 

Här var det tydligen inte öppet 24h längre. Såg ganska igenbommat ut. 
När vi kikat färdig var det dags för oss att ge oss ut på vägarna igen. Denna gången skulle vi ta oss till vår slutdestination, Phoenix. Där bodde vi på ett typ gömt airbnb, lämnde vår hyrbil, är halvgod kinamat, såg två bios på rad, hade problem på flygplatsen. Inget av detta fotade jag med min kamera. Har en del mobilbilder som kommer upp någon gång förmodligen, men ärligt talat så var inte Phoenix en hit. Kändes som att det inte fanns någonting att göra där förutom att typ spela golf eller bada i pool (men det var ju inte badsäsong när vi var där). 
 
PUSS
sedona part 2
Nu har del blivit dags att visa de allra sista bilderna från Sedona. Vi stannade vid en park för att promenera lite och det var väldigt skönt, för de hade blivit en del bilåkande de senaste dagarna. 


Här var parkeringen, det finns ju sämre parkeringsplatser i världen. 



Mathilda i högsta hugg med sin selfiestick och kartan. 

Jag lekte van hikeare, jag menar jag fick väl mvg på högstadiets orientering liksom??? 

Mathilda utmanade ödet.

Och stannade överallt för att ta selfies. 

Känner mig som Dora utforskaren här, "kan någon se berget?! hjälp mig att PEKA på det". Gillar inte Dora btw. 

Det var en liten bäck som rann längs med vår trail, det hade säkert varit finare om det var löv på träden men vi var glada ändå.

Det gick sådär för Mattis att lyckas med hoppbilder. 

Det var i alla fall soligt och frisk luft, vilket var precis vad vi behövde. 

<3 <3 

Ännu mer badass. 

Vi bad ett par ta en bild på oss och ja, detta är faktiskt resans enda bild på oss om man inte räknar med alla selfies vi tagit. 

Titta så fint??? 

Vi såg detta gamla paret och alltså hur söta var inte dem??? Sån här vill jag bli när jag blir gammal. 

Haha, lol, mattis såg att folk var framme och tog bild med detta trädet så då ville hon göra samma sak, men vi fattade inte varför man skulle göra det. Det var inget särskilt, förutom att det var ganska stort då. 

När vi promenerat ett tag så började vi gå tillbaka mot bilen. 
Vi åkte till en mataffär, köpte vatten och färdkost, sedan sa vi tack och adjö till Sedona och begav oss till nästa stopp: Jerome. Mer om det kommer så småningom!
 
PUSS